Inte mer än människa



Har suttit rakt upp och ner på en stol i åtta timmar idag. Introduktionskurs som det så fint kallas. Det var intressant, man fick en liten inblick i vilket otroligt stort företag jag hamnat på, hur liten jag är i allt det där.
Däremot är det ganska kämpigt att spänna öronen och försöka ta åt sig så mycket information som möjligt, kakorna och kaffet räddade dagen. Inte konstigt att de flesta kontorsnissar som tillbringar sina dagar på alla möjliga olika möten hit och dit har gott om hull.
Lite då och då gled jag bort på annat håll, till hur sugen jag är på fest i helgen och hur och när jag ska göra vid håret. Det känns helt underbart att äntligen kunna tänka på sånt igen, de saker som för bara några dagar sen bortprioriterades på grund av illamående och värk. Äntligen är jag samma gamla Charlotte som vill färga och klippa håret och köpa nya kläder och gå ut och röja lite på dansgolvet. Jag har saknat henne!
Adam är på festival och bruden i mig kan inte hjälpa att tänka på hur killar brukar bete sig på festivaler. Visst kanske jag vet och vill tro att han aldrig skulle göra någonting jag skulle bli sårad av men jag har samtidigt sett så många exempel där det gått rent åt helvete.
Som sagt, det är bara bruden i mig som tänker sådär, Charlotte föll för festivalsnubben och jag vill att han förblir som han är, jag skulle aldrig vilja hindra honom från att göra det han älskar. Jag får ge bruden i mig en riktig örfil och återgå till kyliga Charlotte som är världens ballaste flickvän som bara vinkar hejdå, vi ses på söndag!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback