Charlotte

Jag hamnade på tåget i samma vagn som ungefär åtta barnvagnar med tillhörande ungar på väg till jobbet idag. 
Himla tur att det inte var måndag morron vid sjutiden för då hade ungen som pillade på min väska pillat för sista gången och mamman som läste högt ur en barnbok hade haft boken nertryckt i halsen.
Men jag var på bra humör, jag log till och med litegrann när ungen brevid mig nästan kletade ballerinakex på mina strumpbyxor.

Jag har varit mer emot barn än jag är nu.
När jag var liten kunde jag inte sitta brevid ungar i min egen ålder som kladdade med maten för då höll jag på att kräka rakt ut.
När jag praktiserade på dagis (hur hamnade jag där??) fick jag byta blöja på en snorig unge (som dessutom var megatung) och efter det lovade jag mig själv att aldrig skaffa egna.

Nuförtiden är jag inte riktigt lika anti. De där miniskorna i Adidas och Nike gör att jag kan se mig själv bli mamma långt, långt fram i tiden och det är ett steg i rätt riktning.
Tur att man kan skaffa barn helt på egen hand nuförtiden för kan man inte ens lyckas få till en lyckad dejt så ska man nog inte satsa på något längre förhållande..