Charlotte

Jag älskar lördagar! Speciellt när det är utgång som gäller. Igår var det dags ännu en gång och jag klagar inte alls idag alltså. Therese har verkligen skaffat en toppenlägenhet. Man blir så otroligt sugen på att flytta hemifrån när man märker att folk i ens omgivning börjar göra det.
Inte för att jag har det hemskt här hemma, jag har det helt underbart med två rum och allt jag behöver, men det är liksom ändå inte bara mitt. Jag kan inte styra över duschdraperiet på toaletten eller fruktskålen i köket på samma sätt som jag hade kunnat i en egen lägenhet.
Men det där kan jag få drömma om ett bra tag till om det inte är så att jag vinner pengar på lotter som jag aldrig köper.

Träffade min absoluta drömkille på utestället igår. Han vinkade mig till sig och bad mig köpa något från Kung Kodum (ett band jag aldrig hört talas om förr... sorry!) Jag köpte en tröja för att han var så het med sitt skägg och sina långa dreadlocks och sedan bad jag om en kyss på kinden. Hans svar var att jag inte hade behövt köpa en tröja för att få den och efter kyssen gick jag. Lika snabbt som han kom var han ute ur mitt liv och jag lär aldrig ens se människan igen. Men nu vet jag i alla fall att han finns därute.

Musiken sög inte, människorna sög inte, så jag kan inte vara mer nöjd med mina få timmar på dansgolvet.
Däremot gillar jag inte när folk från mitt förflutna är på samma ställe som jag. Visst, jag kan inte styra över vart dem väljer att spendera sina lördagar men dem kan väl undvika att dansa framför, bakom och brevid mig?! Brudar från gymnasiet som aldrig gillat mig (helt utan anledning) som står och stampar lite på samma ställe och håller hårt i sina drinkar (för då vet dem ju i alla fall vart dem ska ha ena handen) och tittar snett på alla andra. Håll er till schlagergolvet!