Big girls don't cry

dance1

Det är mycket som ska stämma när man börjar dejta någon. Visst kan man falla för ett utseende men efter bara några gånger måste det finnas någonting mer.
Det finns dock några tabbar som killar kan göra, som många faktiskt gör och jag vill bara göra er medvetna om detta.
Förlåt, men stavfel kan göra oss galna! Som till exempel "lungt" som faktiskt stavas "lugnt". Har ni stavproblem så informera oss om detta så är det någonting vi kan ha överseende med.
Sen det här med att spela gullig. De flesta tjejer vill ha en bad boy och då fungerar det inte med "söta" mess som "hur är det mä dajj" och annan fjortisstavning.
Eller tuff-snack som "Sen sparkade jag ner alla tio och dem kved som fan och jag hade inte ett skrapsår alltså"... det är knappast det vi menar med bad boy.
Det är megasvårt att tillfredsställa en kvinna, det kan jag inte säga någonting annat om. Jag förstår hur jobbiga vi kan vara med alla krav och önskemål men sådana småtabbar kan ni väl låta bli att göra gång på gång?

Sen finns det de gångerna man bara faller och struntar i att killen bär vita team sportia-strumpor (då ska han vara riiiiiktigt charmig dock!!) eller har leopardmönstrade platåskor. Då har man inte längre några krav och allt det där ytliga och alla småproblem försvinner. Det är väl typ den känslan alla strävar efter men kommer där en som inte gör alla småtabbar, som skriver normala mess och som inte försöker spela något han inte är, då faller man snabbare och dessutom djupare.

Tjejer måste också anstränga sig lite. Det fungerar inte att bara spela svår och söt för att sedan messa tio gånger i rad utan att ha fått några svar. Det fungerar inte att börja gråta för att han tittar åt någon annans håll, det fungerar inte att älta honom hela tiden tills man målat upp honom till något som faktiskt inte existerar.

Tjejer är nog hundra gånger jobbigare än vad killar är alltså.. Så jag är riktigt glad över att vara den jobbiga som faller för den okomplicerade och enkla.

Könen är så himla olika på många sätt och i någon finner man ändå sin bästa vän, sin själsfrände... förhoppningsvis..



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback