Must have been

weapon

Häromdagen såg jag en man med rullator som stod mitt på vägen och såg totalt lost ut. En bil kommer körandes och lägger sig på tutan. Gubben "skyndar" sig ur vägen och bilen gasar iväg. Hur totalt IQ-befriad är man om man tutar på en gammal gubbe som ser helt förvirrad ut. Jag anade någonting så jag gick åt hans håll istället för att vända in där jag hade tänkt.
Såklart, den stackars människan hade ingen aning om vart han var och hade varit ute och vandrat i över en timme. Han var nära till tårarna eftersom han varken kunde säga åt vilken håll han bodde eller vad adressen var.
Mitt agg mot människor har lagt sig en aning efter att ha jobbat med otroligt trevliga människor hela sommaren men det växer snabbt skyhögt när folk är så dumma och egoistiska att dem hellre lägger sig på en tuta och gasar förbi än att ägna några obetydliga minuter till att hjälpa människan till rätta.

När jag blir gammal hoppas jag på att det finns några generösa människor kvar som hjälper mig i fall jag skulle hamna i en liknande situation. Det kostar ingenting att hjälpa, det kostar ingenting att anstränga sig litegrann för någon annans skull någon gång då och då.. så jag kan inte förstå vad det är som tar emot så otroligt mycket att man snart inte ser hjälpsamma människor någonstans..




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback