Ja, jag sitter i Skåne
Kund: "Du är skåning, ett under att du fixade detta!", säger idioten när jag hittat vad han sökte.
Jo, för alla skåningar är totalt iqbefriade eller?
Suck på er däruppe!
Då ska jag njuta
På lördag drar brorsan till Thailand och för mig innebär det en enda sak, jag bor i hans lägenhet all by myself i två veckor.
Detta året skulle jag vilja:
Hänga massa, massa, massa med Emilie så att vi kan softa, laga mat, fika och snacka skit.
Ha i alla fall en riktig lyckad förfest.
Ligga i sängen en hel dag och stirra upp i taket, bara för att jag kan.
Kolla på mer film än jag någonsin gjort förut.
Laga massa mat vilket jag verkligen aldrig gör i vanliga fall.
.. och en massa annat mysigt, skoj, snuskigt och spännande.
Förra året blev riktigt lyckat. Detta året kommer bli så himla mycket bättre.
Låt det bli helg!
Känsliga, titta bort.. NU
Nej men om man skulle ta och sova lite?
Kunden och jag
Jag: Ursäkta vad sa du att du ville till i Norrköping?
Kund: /&%lax
Jag: Sa du relax som i slappna av?
Kund: VAD SA DU TILL MIG FLICKA LILLA?
Jag: Jag frågade bara om du menade relax som i slappna av, på engelska?
Kund: Oj, herregud, förlåt, jag tyckte du sa åt mig att slappna av.. hahaha
Jag: Nej då, jag är trevligare än så!
Ibland är kunderna på helspänn!
Vem behöver mat då man mår som jag
Jag känner att jag glider längre och längre ner i kärleksträsket. Har blivit sån där riktig mjukis som får tårar i ögonen då jag här talas om förlovningar och ser kärleksfilmer med näsdukar i smyg. Jag har blivit sån jag lovade mig själv att aldrig bli, jag har börjat bry mig för mycket. Jag har börjat tycka om för mycket.
Jag vet om det men det finns ingen återvändo nu, jag får låta mig själv flyga fritt för att någon gång falla hårt mot marken, jag får ta smällen då, inte nu.
Ett av mina nyårslöften i år var ju att våga slänga mig utför stupet och hoppas att linan är lagom lång. Det går ganska bra och jag har hittat en riktig guldklimp som hjälper mig på traven.
Oroa er inte, jag kallar ingen snuffis, jag låter mig inte kallas älskling och jag tittar inte på bröllopsklänningar på Blocket då ingen ser. Charlotte lever fortfarande!
Allting har ett slut.. men inte än!
Jag gillar inte att ge mig in på saker som jag vet förr eller senare kommer få mig att må mer eller mindre dåligt. Det är därför det där med förhållande har varit så avlägset för min del, jag avskyr att må dåligt (precis som alla andra) och har därför tänkt att det nog är smartast att hålla sig borta, så slipper man smärtan.
Jag har inte förstått mig på människor som slängt sig in i det ena förhållandet efter det andra, blivit upp över öronen förälskade för bara en kort stund innan dem plötsligt mått sämst på hela jordklotet. Jag har hellre levt i någon slags gråzon där man mår helt okej, ingen berg och dalbana, inga onödiga tårar, inga fjärilar, bara likadant utan överraskningar, hela tiden. Jag trivdes med det.. ibland.
Men man är inte mer än människa. Man möter andra människor som man fastnar totalt för, som lindar en runt lillfingret och man låter sig lindas, oavsett hur man försöker kämpa emot så flyger fjärilarna fritt och skorna får vingar. Man svävar upp i det blå och vill helst inte se tillbaka, man inbillar sig att det nog kan hålla ett tag, att ingen någonsin känt något liknande och att allting kommer ordna sig.
Plötsligt är man den som mår sämst på hela jordklotet trots att man lovade sig att det aldrig skulle bli så, plötsligt inser man att det kanske är såhär det är att leva, att man ska må så sjukt himla bra eller så in i helvete dåligt, att det inte finns någon gråzon alls egentligen och man måste låta det vara så.
Man måste låta sig själv gråta, må dåligt lika väl som man måste låta sig själv vara världens lyckligaste ibland. Man måste leva i nuet, ta varje dag som den kommer och aldrig, aldrig någonsin ge upp. Ger man upp sårar man inte bara sig själv, man sårar alla dem som verkligen brydde sig, som fanns där i vått och torrt och man sårar dem man ska träffa sen, dem som det redan är meningen att man ska träffa, bara inte just nu.
Just nu är bara en liten, liten bråkdel av allt som ska hända och vi får bara en enda chans, vi får bara ett enda tillfälle att leva fullt ut. Ta vara på det.
Dum dummare
Kund: Har du det i huvudet kan du säga det direkt istället för att sms.a senare.
Liksom, en pizzeria i Göteborg, skulle vi kunna sånt utantill?
Mitt första klagomål
Jag har haft en usel vecka som varit mer ansträngande än något annat jag varit med om, någonsin. Jag är helt slut i både kropp och själ och behöver vila.
Trots detta försöker jag hålla humöret uppe på jobbet och det fungerar ganska bra tills jag får världens utskällning av en gubbe som tog både mitt namn och min chefs nummer. Jag kommer få mitt allra första klagomål nu! Jag orkar inte! Jag förtjänar inte det. Jag förtjänar mer än såhär!
Jag gjorde mitt allra bästa, jag var trevlig och jag hittade uppgifter, dock inte dem han ville ha och då lackade han totalt. Jag är usel, jag tar betalt för någonting han inte ville ha och vägrar dessutom ta bort kostnaden.
Precis när man mår som bäst ska det alltid hända någonting som drar ner en på jorden illa kvickt. Gärna med huvudet före. Inte konstigt man blir bitter.
He's killing me
Jag måste verkligen få min iPod lagad, eller skaffa en ny. Jag står inte ut med samtalen man tvingas lyssna på varje dag på väg till och från jobbet.
Jag pallar inte skånska brudar som sitter och snackar om snubbar som säger att dem älskar dem efter en veckas förhållande. Pallar inte lyssna på hur fet det där exet blivit eller att dem hamnat i mvg gruppen i engelska utan att fatta varför för "Hallå, jag suger ju! Palla engelska liksom, mycket coolare folk i IG-gruppen."
Jag vill leva ett liv med musik, jag vill dansa fram på gatorna. Tänk om alla gjort det, jag tror allt hade blivit så mycket bättre då, så mycket roligare och lättare. Vi borde dansa mer.
Världens största problem
Ibland undrar man vad det finns för folk och hur lite humor dem har. Som 32åringen som anmält låten "Alla som inte dansar" (är våldtäktsmän).
Han tycker att den pekar ut alla som inte tycker om att dansa som brottslingar.
Seriöst, har han verkligen ingenting bättre för sig än att beklaga sig över en låt? Har han någonsin hört talas om "på skoj" eller "humor". Jag ser honom framför mig, sån riktig torrboll som inte skrattar åt annat än sina egna skämt.
Vi har större problem att ägna oss åt än ynkla låttexter. Dessutom är ju den låten hur skön som helst och får upp alla på dansgolvet, vilket antagligen var syftet med det hela. Lägg ner torrisar!
Du är rätt ung, jag är äldre än du
men du röker så jag skulle säga att vi är plus minus noll
Vi kommer dö samtidigt du och jag
Han är som han är..
Det blev en mer spännande dag än jag hade tänkt mig från början. På Lindex frågade expediten "räcker denna storleken till dig?" istället för att säga "säker på storleken då det inte är något byte?". Schyrre!
På Gina Tricot hade dem fått in massa nyheter så där gick jag loss ordentligt bland leggins, klänningar och halsdukar. Kom ut fullproppad med kassar och tom plånbok. Härligt!
Efter god tårta hemma hos brorsan som han själv bakat (med någons hjälp..) kunde kvällen bara blivit bättre med mullvaden vid sin sida. Men snubbar är ju som dem är, man får väl helt enkelt bara vänja sig vid att dem glömmer, inte kommer när dem ska och skiter i att ringa.
Jag har hört tjejer gnälla om det förr, hört mig själv säga "sådär ska jag aldrig gnälla", hört mig själv ge tips och råd om hur dem ska vara mindre brudiga.. så nu får jag väl bara bita ihop och bevisa att det faktiskt går att leva med mobilen brevid sig, leva med att titta på den hela tiden, leva med att vara lite irriterad för att han faktiskt skulle ringt för över en timme sedan, leva med att det bara är så det är och aldrig, aldrig någonsin lacka inför honom för att han fanimej är sämst... ibland.
En liten tripp bakåt i tiden
Som från ingenstans började jag nynna på min absoluta favoritlåt för ett år sedan i duschen igår. Sedan dess är det den som hörs i mina högtalare.
http://www.youtube.com/watch?v=3-bQCleq0zU
Check it out!
Uppskattad onsdag
Vaknade prick klockan 10, sträckte på mig och gick upp. Det är en helt perfekt tid att vakna när man är ledig, varken för tidigt eller försent.
Första maskinen tvätt är redan igång och två rostade mackor är uppätna. Efter detta följer en lång dusch och en tur på stan i min ensamhet, kanske en latte någonstans.
Dagar behöver inte vara mycket mer spännande än så för att bli uppskattade. Spänning är ingenting jag kräver just nu. Inte just idag.
Så min dag blir ungefär lika spännande som detta inlägget och jag är supernöjd.
NEJ är ett fult ord
Jag: "Vill du ha numret som ett sms?"
Kund: "NEJ!! Jag vill ha numret!!"
För det får du ju inte om jag sms.ar det, pucko!
Grattis på födelsedagen
Jag hatar när det ringer på natten. När det då är det samtal man fruktar mest, att den man älskar mer än man älskar sig själv inte är okej vet man varken ut eller in.
Jag vaknade upp i en mardröm inatt och den mardrömmen befinner jag mig fortfarande i. Ena sekunden är jag helt övertygad om att allting kommer ordna sig, andra klättrar jag på väggarna av oro, för vad gör jag om det inte alls ordnar sig?
Jag hatar sjukhus, visst älskar jag att dem finns men jag avskyr att behöva vistas där. Jag avskyr de gula filtarna och den stela miljön och lukten av mediciner. För min brors skull hade jag kunnat bosätta mig där.
Grattis på födelsedagen brorsan, nu ser du till att bli frisk illa kvickt!
En riktig kluring
Kund: Usch, nu kommer jag med en svår fråga, vi får se om vi kan lösa detta!
Efter det ger hon mig namn, adress och ort och blev överlycklig när jag hittade vad hon sökte. "Ååh, du är en ängel!"
Ehm ja, kanske det.. eller så gör jag bara det jag sitter här för att göra..
Tänk om alla kunder kunde varit så istället för att lacka totalt när vi inte hittar rätt maria andersson som bodde i luleå för trettio år sedan..
Vad ska man göra?
Så fort jag försöker avsluta säger han "lyssna nu på vad jag har att säga" och då kan jag ju inte göra annat, trots att jag lider med honom litegrann. Det kostar ju ändå en del att ringa hit.
Han frågade precis vart jag jobbar och när jag sa "på nummerupplysningen" frågade han vad vi gör här. Han kom inte ens ihåg vart han ringt och varför, kan man tycka annat än synd om honom då?
I'm happy now
Jag blir så lycklig när det finns hallonkransar på jobbet. Helst ska paketen vara alldeles nyöppnad så man kan sno åt sig två stycken utan att få dåligt samvete. Det som ingen ser har inte hänt. Fast i och för sig är hela min kropp ett enda stort bevis på att de där kakorna hände..
Efter att ha blivit halvt utskälld av en 08.a passar det alldeles utmärkt att tralla ut i köket och avreagera sig med en kopp Wiener Melange och en hallonkrans (eller två ja..) Då blir allt bra igen!
Kalas och snöbollskrig
Jag önskar att overall blev modernt, på vuxna. Varför ska vi gå runt och frysa medan småungarna kan krypa i snön utan att känna kylan?
Jag hade varit på direkt men jag känner inte direkt att jag vill påbörja trenden. Jag hade ju velat ha en overall i skinn med nitar eller nåt. Inte röd med reflexer..
Jag älskar snöbollskrig, kanske därför jag är så sugen på overall. Igår satsade jag och Emilie på väg till Video Mix och det var längesen jag skrattade så extremt. Det var längesen man lekte på det sättet.
Det är skoj att se att alla blir som barn på nytt, vi kastade snöbollar på killar vi inte känner (som köttade tillbaka) och gick och planerade attack på de flesta vi mötte (vågade dock inte riktigt mula okända människor)
När det är riktig kramsnö och vinden är stilla, då funkar det utmärkt med vinter.
En lördagskväll utan fest kan vara mer än bra ibland. Jag tackar för god mat och en kväll med otroligt mycket skratt.
Det finns ingen i detta landet som jag kan vara så med som jag är med min Millie.
Varning för socker!
Jag har inte sovit en blund inatt. Jag ville inte heller. Jag ville bara att tiden skulle stanna, precis som världen runt omkring gör när han pussar på mig men klockan gick alldeles för fort, som vanligt.
Jag kan sluta leta fel nu för jag hittar inga, lägger ner alla listor och krav och inser att jag är lyckligt lottad. Jag trivs rätt bra med fjärilarna i magen som flyger runt som galningar när han skrattar eller när han säger mitt namn sådär som bara han gör. Jag trivs rätt bra med allt gull och fjanteri, jag trivs rätt bra bland små rosa moln.
Då gör det liksom ingenting att jag aldrig någonsin varit tröttare än nu, det är värt det.
Ikväll blir det kalas hos Millie som följs av storslagen filmkväll, en lördag. Niiiice!