Charlotte

Jag hatar när det ringer på natten. När det då är det samtal man fruktar mest, att den man älskar mer än man älskar sig själv inte är okej vet man varken ut eller in.
Jag vaknade upp i en mardröm inatt och den mardrömmen befinner jag mig fortfarande i. Ena sekunden är jag helt övertygad om att allting kommer ordna sig, andra klättrar jag på väggarna av oro, för vad gör jag om det inte alls ordnar sig?
Jag hatar sjukhus, visst älskar jag att dem finns men jag avskyr att behöva vistas där. Jag avskyr de gula filtarna och den stela miljön och lukten av mediciner. För min brors skull hade jag kunnat bosätta mig där.

Grattis på födelsedagen brorsan, nu ser du till att bli frisk illa kvickt!