Fear

fear

Lurar jag mig själv när jag tror att allt kommer bli bra?

När jag var liten hade jag allting klart för mig. "När jag är 23 år ska jag gifta mig och vi ska få barn när jag är 25. Sen ska vi flytta till hus och skaffa en hund och en katt och leva lyckliga i alla våra dar!" Hade allting planerat till 80 års ålder ungefär.. tiden efter det vågade jag inte tänka på eftersom jag blev helt hysterisk när jag kom på att när man dött en gång kommer man aldrig, aldrig, aldrig, aldrig, aldrig någonsin leva igen.

Jag minns den dagen då jag kom på det. Jag minns inte hur eller varför men jag var ensam på mitt rum och började gråta hysteriskt så att mamma och min bror kom spingandes och frågade vad som hänt.
"När jag dör kommer jag aldrig någonsin leva igen!"
Vad säger man som mamma? Hon kunde ju knappast säga "jooodå, det kommer du visst!" för då hade hon ljugit och det var ju just det svaret jag ville höra egentligen. Hon kunde inte heller säga "Nej det kommer du inte? So what?" för då hade jag nog aldrig slutat gråta igen. Hon drog nog ett säkert kort och sa "Det är jäääättelång tid tills något sånt kommer hända så det ska du inte tänka på nu!"

Allt det jag drömde om som liten kommer aldrig ske. Jag kommer inte gifta mig som 23åring, jag kommer inte föda barn när jag är 25.. ska jag vara helt ärlig var jag nog mer sugen på barn i 7års åldern än jag är nu. Det är inte direkt något jag lipar över. Jag har absolut inte samma drömmar nu som jag hade då. Som tur är! Då hade jag fått skynda på ordentligt!!

Jag hade dock velat se på en grej på samma sätt som man gjorde som barn. Jag hade velat lita på att allt kommer bli bra. Att jag kommer bli lycklig och få allt jag drömt om. Den synen hade jag velat ha kvar. Den försvann väl någonstans då jag insåg att folk dör, folk blir olyckliga oavsett om dom förtjänar det eller inte.

Livet är inte rättvist mot alla och man ska vara lycklig sålänge man vaknar på morgonen och känner att allt är ganska okej.






Deal? Done!

loveisintheair

Känner mig nästan som en helt ny människa bara för att jag börjat gå upp lite tidigare och börjat utföra lite vettigheter om dagarna. Vad förväntar jag mig egentligen? Såna grejer som att gå upp innan 12 och dammsuga lite, städa badrummen... kanske till och med gå en promenad och äta gröt till frukost. Vill jag ha medalj för att jag gör såna grejer som typ alla gör?
Neeeej, jag förväntar mig väl ingenting men efter att ha varit latast på jordklotet i några månader så kan jag väl få vara liiite stolt över att jag faktiskt tagit tag i mig själv. Ingen behövde hjälpa mig, jag klarade det helt på egen hand.
Jag är lite nöjd i alla fall och jag behöver inte beröm av massa andra, jag berömmer mig själv!

Snart är ännu en vecka förbi! Jag hinner inte med!! Jag klagar inte på att tiden går fort, inte just nu. Den får gärna gå fort tills våren är här, tills jag skaffat mig ett vettigt jobb, tills Matildas arm är bra igen och allt annat roligt som det finns att se fram emot.
Vid denna tiden förra året var jag kräkfärdig på allt som hade med skolan att göra och den känslan minns jag som om det vore igår. Just därför KAN jag bara inte börja plugga nu, men däremot ska jag kolla upp om det finns någon kurs i teckenspråk som jag hade kunnat fördriva lite tid med. Det hade varit ballt!

Nu ska jag lyssna massa massa massa på Miss you love.. jag är totalt förälskad i den låten. Å tänka sig att det var ballaste snubben som skickade den!

Den nya början är här! Let's make it this time!





Miss you love

that's love

Silverchair - Miss you love
Enligt mig, absolut bästa låten som hörs i mina högtalare just nu!

Vissa drömmar är så verkliga att man knappt vet hur sanningen ligger till när man vaknar. I detta fallet hade jag gärna stannat kvar i drömmen ett tag till..
Jaaaaa, sorry, jag tog mig en eftermiddagstupplur trots att jag lovat mig själv att inte göra det. Men vadå, jag har svikit mig själv många gånger förr. Jag är rätt van vid att inte vara min egen bästa vän. Man kan inte lita på mig och såna människor vill jag inte beblanda mig med!

Vissa dagar känns det som att det typ är försent för mig att ordna ett vettigt liv. Alltså visst, jag hade ju kunnat börja plugga och därigenom bli något att skryta med, men palla? Det är FORTFARANDE min inställning till allting, "palla?!!" Och hur bra är det? Det är skrämmande och mamma blir knäpp när jag ständigt säger "palla" när hon ber mig om något.
Jag ska skärpa mig, någon dag. Men helt ärligt så är det faktiskt skönt att inte ta livet på så stort allvar.

Men ska hela sanningen fram så tog jag faktiskt tag i mitt liv litegrann igår. Gjorde diverse grejer som legat och väntat på mig länge och det kändes så himla bra så jag fortsatte och tog tag i ännu fler grejer idag. Tror jag kommit in i ett flow alltså och det får gärna fortsätta fram till jag har bil, egen lägenhet, roligt jobb (notera, ROLIGT, jag kräver inte fet lön eller något, jag vill ha kul!) och nya skor.
Har nästan vant mig vid att vara "lata Charlotte!" nu och jag trivdes nästan med det men eftersom alla andra klagade så tänkte jag att det nog inte var så bra ändå.
Nya skor alltså, så himla längesen nu så jag nästan kan kräka på att ta "samma" på mig varje dag. Mina fötter skriker "Neeeeej, inte dom idag igen!!! Dom har du haft i över en vecka nu Charlotte, skärp dig!!"

Så fort jag får lön drar jag och mina fötter ut och skoshoppar! Det har jag lovat dom och mina fötter sviker jag aldrig!








Snart så!

mycarandme

Tog första steget och skrev in mig på körskola idag!
Väääldigt stort steg för att komma från Challe, så jag är nöjd!

I wanna go

lets go there

Satt och snackade med Matilda nu ikväll. Helt otroligt att oavsett hur olika liv vi lever så har vi alltid att prata om i all oändlighet.
Blev så otroligt sugen när vi satt och fantiserade oss bort till skidbackarna, jag som aldrig ens åkt skidor. Men vi två med våra män bosatta i värsta skidorten i Österrike med barn som kommer kunna åka skidor innan dom lärt sig gå (som Matilda uttryckte det).. Det hade bara blivit så himla perfekt!
Fast jag vill bli snowboardbrud och ha en snowboardsnubbe med snowboardungar.. Oh la la
I wanna gooooo

Listan som jag gjort för måndagen sket sig totalt så jag väntar på min bestraffning. Nu fick jag helt plötsligt massa tråkiga grejer att göra i morgon! Bläää!!
Men hallå, får jag gjort allt i morgon ska jag leva lite lyxliv på onsdag! Joho minsann, det är jag värd!

Hetaste tipset just nu måste vara serien Prison Break. Går ju inte ens att samtala med mig när jag tittar på det! Gud, så spännande! Detta avsnittet slutade så himla bra också så jag längtar redan till nästa måndag. Såg ni? Charlotte längtar till en måndag! Tänk vad en tv-serie kan göra!!

Dom söker tv-stjärnor till dom reklamerna "När Kelda gör jobbet!" nu. Man ska skicka in en video där man gör något coolt trick. Fatta vad ballt att se sig själv på tv sådär och veta att det visas i hela Sverige. Nästan bud på att göra det, för skojs skull! Men sällan att jag kan göra coola trick.. det finns bara inte!

Morgondagens lista är gjord, första punkten är att jag ska dra mig upp klockan 10.00 så jag får väl gå och lägga mig nu för att klara av det. (Illa, sååå illa!)

Men Matilda, jag är redo för skidbackarna! Get well soon!!!!

My biggest dream

my dream

Alltså, ni anar inte hur gärna jag vill se norrsken! Jag hade nästan kunnat göra vad som helst. Förstår inte varför jag så himla gärna skulle vilja se det.. men att bara få uppleva det i alla fall en gång, det hade varit otroligt underbart!
Kommer in i vissa perioder då det är typ det enda jag kan tänka på. Jag hade inte tagit en enda bild, inte sagt ett ljud, jag hade bara tittat.
Jag tror att det är en av mina högsta önskningar om jag nu får göra en sån lista som i A walk to remember och varför skulle jag inte få göra det?
Men gaaaah, ta mig dit!!!

Flyttstädat i 8 timmar hos Emma idag. Snacka om att jag är sliten i kroppen efter att ha skrubbat en jävla spis i flera timmar. Samtidigt var det inte ens jobbigt eftersom vi hade så himla trevligt ändå. Det blir vad man gör det till, aiiiight?

Så har Big Brother startat igen. Programmet som verkligen SUGER, suger tag i en så man inte kan sluta titta! Man sitter och stör sig men fingrarna vill inte trycka på en annan siffra på kontrollen. Jag blev glad när jag missat premiären! Men jag vet att jag kommer titta på det, jag vet att jag kommer störa mig och jag vet att jag kommer heja på någon snubbe som verkar helt normal (alltså, normal på det sättet att han är ett svin precis som alla andra)

Fattar ni att det är måndag igen nu? Den dagen då jag måste bestämma mig för vad som ska göras i veckan. Skriva upp listan ännu en gång för att sen inte ta tag i en enda grej som står på den där listan. "Saker som måste göras!" skriver jag högst upp. Jag kanske skrämmer mig själv med en sådan rubrik för jag VET att jag hatar att göra saker som jag verkligen MÅSTE göra. Om jag döper om listan till "Saker som du, Charlotte, absolut inte behöver göra, någonsin" så kan det funka!

Alltså, du kan träffa världens bästa kille/tjej. Du ser allt det där du skulle vilja ha, men känner ingenting. Du ler inte när du hör hans/hennes namn, det känns inte i magen när du ser honom/henne komma mot dig, du känner inte att du vill vara med honom/henne hela tiden, överallt...
Sen kommer den där som du aldrig trodde att du skulle titta på två gånger, som du aldrig trodde skulle få dig att ligga sömnlös om nätterna.. Den där som vänder upp och ner på allt du trodde att du visste.
Då är det rent ut sagt förjävligt att man inte bara kan välja vem man faller för.

Går livet ut på att alltid kämpa för det man aldrig kommer kunna få och att alltid missa det man hade kunnat få men aldrig ville ha?

"Vafan, tror du att jag kommer så fort du vill? Jag har fan inte jouren!"


Trötthet är det enda jag känner till

47090-11
Slappekväll på hög nivå at Ashes'  igår. Hade aldrig orkat något annat.. pallade knappt det. Känns som jag hade kunnat sova bort hela denna dagen också men jag har lovat Emms att hjälpa till med städning idag så jag fick draaaa mig upp ur sängen.

Jag är grymt slarvig med mina grejer! Igår visste jag knappt vad jag hette. Blev av med husnyckel, plånbok, ja, allt viktigt.. Men hittade som tur var allting igen. PHEW!

Mamma började tjata på mig om körkort, jaaaaa, det löser sig! Jag ska, jag ska, jag ska.
Körkort är en sån grej som jag gärna vill ha, men helst inte ta! Går det inte att köpa billigt på ebay? Man kan ju köpa allt annat trams där! Som han som la in en liten sån rund brysselkål, började kanske på 19 kronor men siffran var snart uppe i 19 000!!! Bara för rubriken "Brysselkål söker nytt hem!" Det är ju totalt skadat!!
Vissa vet inte i vilka hål dom ska stoppa sina pengar i. Jag hade ju kunnat hjälpa dom att hitta lite vettigare hål! I mina hål till exempel! Trots min tillfälliga fattigdom brände jag alldeles för mycket pengar i fredags, vad håller jag på med? Dum i huvudet, and I know it.

Söndag, ännu en söndag.. jag är inget fan av söndagar... inte måndagar heller... verkligen inte måndagar! Två dagar av sju som jag inte gillar.. Fem dagar i veckan är helt okej... Bra Charlotte, har vi löst det också!

Idag är jag sjukt sugen på att vakna i en egen säng i en egen lägenhet, låta honom ligga kvar medans jag fixar frukosten. Det hade varit helt okej en söndag som denna..

I think I'm crazy!

fish

Så laddad som jag var igår har jag sällan varit. Men varför är det då alltid grejer som ska förstöra? Jag kan inte hjälpa det, men jag blev sur när jag fick höra att tågen inte gick pga en olycka. Enligt konduktören hade någon hoppat framför ett tåg och då kan dom såklart inte köra vidare (det fattar jag också).
Visst, samtidigt mådde jag dåligt av det som skett men tänker man på alla problem i världen och på alla som mår dåligt så slutar det med att man mår skit själv.
Jag blev inte sur på den som hoppat, jag anser att ingen ska behöva må så dåligt så att något sånt ska ske, men jag blev sur på hela situationen.

Jag har världens bästa mamma som utan protester körde oss till Helsingborg så att vi kom fram till  kl 23.00. Megalång kö redan (alla har ju fått lön och så) och i början gick det väl helt okej men när man stått totalt pressad i någon halvtimme slutar det vara mysigt kan jag ju säga! Å ännu värre blev det när vi kom innanför räckena och jag blev totalt mosad mot ett järnräcke. Gaaaah va ont! Så fick man stå där och ändå hålla humöret uppe. Tur att vi kom in som vi gjorde för vi hade nog inte överlevt länge till.

Det som sen hände därinne är totalt hemligstämplat. Jag tänker inte skriva om hur kass musiken var eller hur många gånger jag gjorde grejer som inte borde ha gjorts. Men jag hade fettkul! Emms, min partybabe fattades på dansgolvet såklart men vi andra röjde rätt rejält ändå alltså!

En megalyckad kväll! Får 4 stjärnor av 5 möjliga! Det håller!

Idag har jag blåmärken och allt det där andra som hör till "dagen efter".





Nyare inlägg