Charlotte

Vaknade med ett leende på läpparna i morse brevid den jag tycker om allra mest. Jag vaknade som mig själv, som den där Charlotte jag trivs ganska bra med. Jag har uppskattat idag, att kunna tralla runt utan illamående och yrsel.
Igår var ett rent helvete! Känsliga tittare bör titta bort. Dumma fjortisar som inte skyddar sig bör läsa vidare.

Jag fick eget rum med egen toalett, det var sånt jag tyckte var lite halvmysigt på morgonen när jag gjorde i ordning med böcker, tidningar, läsk och mackor på bordet brevid sängen. Ingenting av det jag tog med mig kom till användning..
Jag fick fyra tabletter att stoppa upp i det ena hålet och en stor tablett att stoppa upp i det andra. Inom bara någon timme började jag blöda och sen var det rena rama Röda Havet i flera timmar. Jag är så glad att jag var ensam, att ingen såg mig i det skick jag var i, det önskar jag ingen.
Jag är inte ens känslig för blod men när skiten forsar ur ens kropp och vägrar sluta tills man ser stjärnor, tills radion i bakgrunden försvinner och det enda som hörs är världens hemskaste tjut i öronen, då blir till och med jag lite orolig för att någonting inte står rätt till.
Visst skulle jag blöda men vem kunde ana att jag skulle blöda som om jag kissade på mig, det kunde nog inte ens barnmorskan göra.
Efter sex timmar lurade jag hem mig. Jag sa att det kändes bättre, att jag inte hade blött på någon timme. Jag ville bara hem, jag ville bara sova i min egen säng och slippa en obekväm sjukhussäng.

Hemma väntade Adam som fick stå ut med en Charlotte jag inte hade velat se. En Charlotte som knappt kunde stå på sina egna ben, en Charlotte i blöja och äckliga sjukhustrosor.
Det är helt otroligt att han var kvar när jag vaknade i morse.

Det blir allt vanligare med abort i Sverige. Tjejer borde få veta hur ont det gör, hur mycket det blöder och hur fruktansvärt dåligt man mår. Då skulle dem använda skydd, då skulle dem knappt våga ha sex.. Jag är i alla fall väldigt avtänd!