Charlotte

Det är helt otroligt vad mitt humör förändras när jag är hungrig. Jag blir otroligt lättirriterad och grinig och kan inte tänka på annat än mat. Jag vänjer mig aldrig, jag måste äta vid mina regelbundna tider och får jag inte det går jag omkring med nerverna utanpå. Jag förstår liksom inte ens hur jag ska överleva kanske fyrtio minuter till, eller ännu mer än så. Vem äter halv nio på kvällen? Vid fem ska det ju vara mat, speciellt om man sparade sig på lunchen med att bara äta en sketen macka och en ris-i-frutti.

Jag avskyr känslan av hunger! Hatar den! Jag är så hungrig att jag liksom mår illa på samma gång och känner att huvudvärken är på väg.

Ge mig mat!

Idag åkte löshåret av efter många om och men. Nu är jag relativt korthårig med världens utväxt och slitna toppar. Megahet med andra ord!
Redan i morgon får jag börja ringa runt och försöka få en tid så snart som möjligt. Tills dess blir det uppsatt!