Charlotte

Då var det bestämt, jag och Emilie drar till Roskildefestivalen i år. Jag hoppas på mulet väder utan regn. Strålande solsken pallar jag inte!
Jag jobbar i bastu för tillfället och värre lär det bli har dem sagt. Igår svettades vi som djur och jag var helt slut redan vid 20tiden men höll trots det ut hela vägen. Jag hade världens skönaste cykeltur framför mig med Adam i örat, jag hade kunnat cykla hur långt som helst men har bara ungefär sex minuter hem.

Brudar alltså, kunde vi inte varit utan såna? Jag menar dem där typiska brudarna som skiner upp och skrattar och gör sig till så fort män är i närheten men som aldrig skulle anstränga sig ens hälften så mycket för att vara trevlig mot en annan av samma kön. Jag förstår inte kvinnors fientlighet mot varandra.
Vi går omkring som rivaler och aktar våra ryggar, säkra på att en annan kvinna snart försöker sticka en kniv så långt in som det bara går.
Det finns kvinnor av alla sorter men alldeles för ofta på sistone träffar jag dem som synar en uppifrån och ner för att sedan nästan rynka lite på näsan och gå vidare. Dem som är villiga att hjälpa till och ta hjälp av många, så länge dem är män. Dem som nästan vägrar se när jag behöver hjälp, dem som vägrar ta hjälp av mig.
 Dem brudarna kunde vi väl varit utan?