Charlotte

Min första tanke på morgonen har åter igen blivit "Jag vill inte!!". Har jag redan tröttnat på mitt nya jobb? Väl på plats räknar jag minuterna tills jag får cykla hem, trots att jag har det ganska bra där.
Jag tror inte att jag tröttnat, jag tror bara att det som väntar här hemma är så himla mycket bättre. Det som finns här hemma vill jag inte lämna.
Han lagar mat och jag softar, jag drömmer i hemlighet om ett liv tillsammans, på riktigt liksom.. i en lägenhet som är vår. Det är så oerhört främmande för mig att tänka i dem banorna och ännu mer skrämmande är väl att jag trivs som fisken i vattnet. Jag trivs med att vara oseriöst seriös.

I veckan skulle jag vilja boka tid hos frisören. Vet inte riktigt hur jag vill ha det men jag vill ha förändring. Just nu är det bara alldeles för kort och megatrist.
Vi får väl se hur det blir med det.