Charlotte

Man blir på helt annat humör då solen strålar på en som den gör idag. Solbrillorna kommer till användning och uteserveringarna är fulla av andra solsugna medmänniskor.
När våren känns på riktigt mår jag som bäst. När våren blir så bra som denna mår jag ännu bättre. Jag har det just nu bättre än jag någonsin haft det förut på alla sätt och vis och jag kan tycka att det är på tiden, att det är dags för mig att må bra nu, fullt ut.
Ikväll blir det teater med Emilie sen tåget till Adam. Imorgon blir det fika med Nicole och möjligtvis kubb på kvällen?! Det är så jag vill leva.

Sen hade jag gärna sluppit alla brudar i min egen ålder som går runt med sina barnvagnar i mjukisbyxor och uppsatt hår som inte blivit tvättat på veckor. Brudar i min ålder som hade sett så mycket bättre och lyckligare ut utan barnvagn med skrikig unge och grå byxor i storlek xxl. Kan dem vara lyckliga med det?
Kan dem verkligen känna sig nöjda med socialbidrag och tycka att kärlek räcker för att uppfostra ett barn? Kärlek räcker visserligen långt men du kan knappast flörta dig till ett paket blöjor på Ica.
Visst kan man känna sig mogen för ett barn i ung ålder men varför inte vänta och se? Varför inte skaffa stabil ekonomi och ett stabilt förhållande? Varför ha så bråttom?
Och varför se barnvagn och mammarollen som en ursäkt att strunta i sitt eget utseende? Man ska absolut strunta i vad andra tycker men alla mår väl bra av att känna sig fina och attraktiva?
Jag tänker aldrig sluta bry mig om mig själv för att jag möjligtvis någon gång i tiden skaffar en liten knubbis. Jag tänker aldrig se barn som en ursäkt att se förjävlig ut.