Charlotte

Jag kollar på Lyxfällan och känner igen mig själv farligt mycket. Jag är en av dem som oavsett hur mycket eller lite pengar jag har inte kan sluta shoppa. Stora som små saker, bara jag får med mig någonting hem från stan så är jag liksom nöjd och de små utgifterna blir stora i längden.
Idag köpte jag ännu ett halsband som jag egentligen inte behövde. Det är precis som att jag kommer in i en affär och vissa saker bara skriker mitt namn och ber att få följa med mig hem. Och jag är för snäll för att säga nej..
Jag har i alla fall aldrig lånat pengar av vänner eller någon annan för att kunna köpa någonting. Jag bränner mina egna pengar på fullständigt onödiga saker utan att fundera över resten av månaden men sen är det stopp.

Det har blivit för enkelt att skaffa lån. Man kan sms.a till ett nummer och ha pengar på kontot bara minuter efteråt. Det tar emot att ge ut numret till smslån till fulla ungdomar på lördagskvällen men de får väl skylla sig själv. Jag vill aldrig vakna på söndagsmorgonen med skulder upp över öronen. Huvudvärk räcker!

Det blir farligt för mig att flytta hemifrån. När det är så enkelt att få tag i pengar man bara vill ha, vem säger att inte jag kommer göra misstaget i hopp om att ingen ens kommer få reda på någonting. Jag litar inte ens på mig själv så jag behöver helt enkelt någon ordentlig som har lite koll på mig, bara lite..