No time to fall in love
Jag arbetar hårt för att kunna shoppa. Har alltid gjort. För att kunna fylla på redan överfulla garderober. Det är min största last som jag tyvärr dessutom trivs riktigt bra med att bära. Shoppa kan man alltid göra. Man har alltid lust, oavsett humör.
Alla andra problem stannar utanför varuhusets dörrar, som jag skrivit så många gånger förr.
Det bästa är när man shoppar och glömmer bort vad som finns i påsarna tills man kommit hem. Det blir liksom dubbel effekt då.
Jag skulle inte göra av med en krona idag med tanke på att lönen ändå ska räcka ett tag till. Jag tänkte att det kan vara lite kul att bara gå runt och titta på folk.
Okej, tydligen känner jag inte mig själv särskilt bra för jag minns inte en enda människa på stället och jag kom ut därifrån med ett par nya skor, en megaball kofta, en sjal till samlingen och en annan tröja.
Skorna kommer jag bära tills det går hål i sulorna.
Varför ska man ha pojkvän när skor ger en samma pirr i magen och aldrig sviker?
Jag lägger det där på hyllan ett tag, allt med dejting, sms och jakt. Jag gör upp en budget och satsar på det istället. Shopping är bästa terapin och precis vad jag behöver.
My shoes, my money and I..
Från och med.. NU!
Kommentarer
Trackback