Charlotte

Man ska lägga sig i en solstol i trädgården med en filt över sig och blunda. Bara lyssna på alla ljud. Bilarna långt bort, hundratals olika fåglars kvittrande, vindens susande i träden. Det är underbart. Det är lugnande. Det är terapi.

Nu är det inte många dagar kvar innan jag sätter min fot på det nya jobbet.
Folk frågar om jag är nervös. Jag har inte ens reflekterat över det. Varför ska jag vara nervös? Behöver jag vara det?
Just nu ser jag bara fram emot det. Jag längtar! Dessutom är det bara slöseri med energi att vara nervös inför någonting, det tröttar ut en. Så jag låter bli, tar det som det kommer och gör mitt bästa. Mer än så kan jag faktiskt inte göra.
Jag kommer ihåg att pappa alltid sa det när jag var nervös inför någonting när jag var liten. "Gör ditt bästa, mer kan du faktiskt inte göra". Så enkelt och så sant.

Henrik ringde från caféet igår och frågade om jag vill jobba hos dem i år igen. De helger jag inte jobbar hos eniro såklart.
Det känns härligt att dem vill ha tillbaka mig, jag som var så säker på att det inte fanns någon servitris i mig men jag måste tänka igenom det. Måste tänka igenom hur pass mycket jag vill jobba denna sommaren. Vill jag jobba måndagar - söndagar varje vecka? Nej.. Vill jag ha pengarna? Ja..
Vi ska i alla fall höras i nästa vecka när jag vet mer om mitt schema.
Oavsett hur läget blir ska jag dit och träffa Lasse Flinckman och äta minst en rågbulle i sommar.

Vår, nu är det vår!