Charlotte

Jag har min brorsa att tacka för min softa inställning till livet. Att allt löser sig och att man gör rätt i att leva och festa under tiden man är ung.
Mina föräldrar står på min sida. Dem har inte glömt hur det var att vara unga och vill inget hellre än att jag ska ut och ha roligt och träffa folk.
Min familj har i alla fall samma synsätt som jag. Synd jag inte kan dra ut och festa med dem då..

Man har sju dagar på en vecka att göra saker. Det är alldeles för lite att vara ute och ha roligt endast en av de dagarna egentligen och folk struntar till och med i det. "Jag var ute förra helgen, dags att ta det lugnt denna". Va händer?!

Utomlands, där är det inte fel att festa varje dag. Emilie och Matilda är ute så gott som varje dag och herrejisses vad jag önskar att dem vore hemma istället. Eller att jag vore hos någon av dem.

Varför vill folk bli så himla vuxna så fort? Alldeles för tidigt. Så sägs det att det handlar om mognad, att man växer ifrån det. Jag anser det mer moget att inse att jag är ung en enda gång i inte så jättestor del av hela mitt liv. Det gäller att passa på.. sen sitter man där med ungar och man utan att någonsin kunna vara sådär ung och dum och galen igen.

Idag är det lördag, inte en chans att jag stannar hemma.