Charlotte

Jag älskar att skriva. Låta fingrarna trycka fram små ord som i mitt huvud är stora tankar.
Jag hade kunnat göra det dygnet runt och ibland vill jag skriva fast jag inte kommer på en enda vettig mening.

Jag antecknar hela tiden. I huvudet. När jag går på stan, när jag sitter i väntrummet hos tandläkaren eller när jag går runt i Ica-affären.
Antecknar hur söta de där äldre människorna är tillsammans och att jag också skulle vilja se sådär kär och lycklig ut vid 70års åldern.
Antecknar att det är typiskt svenskar att inte kunna säga ett artigt hej innan man slår sig ner i väntrummet och att folk tittar konstigt om jag råkar göra det.
Antecknar varför tjejer alltid tittar på varandra med skeptiska blickar och ser varandra som konkurrenter.

När jag kommer hem knappar jag in allt i ett dokument som finns sparat. Ett projekt som kanske inte leder någonstans men som jag redan är stolt över.

Folk frågar mig ibland vad jag brinner för. Vad jag vill med mitt liv och jag svarar alltid att jag inte har en aning.
Sanningen är att jag brinner för skrivandet men just nu vet jag bara inte vad jag ska göra med det och om jag vill chansa. Jag vet inte om jag duger och jag hade kanske inte klarat av att få reda på att jag inte gör det?!


"When I'm dead, this will be a famous book!"