Charlotte

Vissa saker lär man sig med tiden att tycka om. Precis som att det skulle handla om någon sorts mognad.
När jag var mindre hatade jag kaffe. Svart kaffe går fortfarande inte men däremot Cafe Latte och Cappuccino.
När jag var mindre hatade jag spenat. Nu är det just det jag ber om när mamma frågar vad jag vill ha till middag.
När jag var mindre hatade jag kyssar. Jag såg inte tjusningen i det, inte alls. Det såg ju så himla gott ut på tv och personerna såg ut att njuta av det, men varför? Kanske bra att jag mognat då, för nu ser jag tjusningen i det.
Det kvittar däremot inte hur man kysser! Vissa verkar ha fått det om bakfoten. Det är alltså inte godare ju snabbare man håller på och jag vet faktiskt ingen som uppskattar racerhångel. Ändå finns det alldeles för många som kör på den stilen.
Grejen är väl att inse att man är två om saken, känna av varandra. Det finns egentligen ingen som kysser bra för det krävs två som samarbetar.

När man väl hittar den där som kysser bättre än alla andra man någonsin haft är det lätt att köra fast och falla pladask.

Så ut och öva tjejer och killar så att ni blir kyssen de sent glömmer!

Som Cher sjunger.. It's in his kiss