Charlotte

Servitrisen Chulls (det trodde jag aldrig att jag skulle skriva) har jobbat även idag och det gick utmärkt. Jag gillar det där med att småsnacka lite om goda kaffesorter och det dåliga vårvädret med totala främlingar i medelåldern som jag aldrig någonsin kommer träffa igen.
Blir nästan besviken om det kommer in bekanta ansikten, vad gör dem där i mitt nya liv som smidig servitris?
Dem kanske vet eller hört hur klumpig jag är och att jag inte alls har servitrisen inom mig.
För det kan jag faktiskt erkänna att jag inte har. Mina händer och armar är inte gjorda för brickor med tunga tallrikar, mitt balanssinne är inte gjort för att hålla brickorna i styr och mina ben vet jag ju aldrig riktigt vart jag har.
Scchhh, säg inget till chefen.. Han lär märka det på egen hand ändå.

Gick ut i butiken för första gången igår för att spana in smyckena och där hade jag kunnat bränna hela min lön. Jag har blivit helt besatt av långa halsband i alla möjliga olika färger och gissa om där var att välja på, oj oj oj.

En positiv grej är att jag inte ätit en kak- eller tårtbit sedan jag började. Det finns en sån tallrik för oss i personalen full med godsaker men Charlotte har inte ens sneglat ditåt. Eller jo, det har jag väl.. bara för att kolla om där kan finnas något som är värt det, men jag har aldrig ens närmat mig skedlådan som sedan hade fortsatt i att jag drar bort och tar mig en bit. I will not!

Nu ska jag titta på en dokumentär om udda yrken. Bland annat en kille som är frisör. Dock inte åt håret på huvudet... Uggh