Charlotte

Balen har man drömt om sedan man var liten, men när det var min tur förra året stämde ingenting så jag bestämde mig för att inte gå. Jag ångrar det inte, men hade jag varit ett år yngre nu och det var min tur så hade jag inte tvekat. Man kan alltid betala någon till att gå med en..

Idag var jag ute på roadtrip med Emilie på jakt efter... såklart... balklänning eftersom det snart är hennes tur. Men oj, till uthyrning hänger det bara tråkiga kvar (dessutom helt noppiga) och dem till försäljning är så himla svinigt dyra.
Jag blev fruktansvärt sugen när vi klev in i den allra sista affären måttligt trötta. Där hängde alltså klänningar som skrek både Emilie och Charlotte och hade jag bara haft pengar hade jag nog köpt en för att bara ta på ibland och känna mig som en prinsessa (som det står på mitt örngott att jag är)

Jag kände att turen var med mig och sa till Emilie: - "Vi går in i den här affären, köper en trisslott, vinner 10.000 och går in direkt och köper balklänning åt dig!" men inte ens det fungerade. Jag vann ingenting, var inte ens i närheten att vinna något.. och liksom.. jag hade varit nöjd med 5000! Jag vet hur gärna man vill vara vackrast på hela balen och hade jag kunnat så hade jag skänkt de pengarna till lilla Millie, men icke. Blääää! Jag sa ju JA! när han frågade om jag ville ha en med vinst...

Jag försökte i mitt huvud skissa upp en klänning som jag kunde sytt på 7 veckor nu som det är kvar till hennes bal.. men kom på att det enda jag lyckades prestera på syslöjden i skolan var en broderad morot... fick VG för det... men det är ju inte direkt i närheten av någon balklänning..

Oroa dig inte Millie, på något sätt fixar vi den vackraste klänningen till dig.. låt mig sova på saken!