Charlotte

Innan klockan 10 på morgonen (speciellt en söndag) bryr jag mig inte om pengar, jag bryr mig inte om nöjen, jag bryr mig inte någonting, jag bryr mig inte ens om skoshopping!
Att väcka mig innan klockan 10 är som att gå in i en tigerbur endast klädd i griskotletter, totalt dömt att misslyckas!

Klockan 8 ringde telefonen i morse. Jag anade väl egentligen vad det gällde kanske till och med innan signalerna gått fram, men ville väl inte förstå att det var dags att dra på mig kläderna.
Konversationen sedan gårdagen ekade i huvudet:
-"Nu ska det kanske komma mer snö i natt, då är det väl okej att du får ett samtal om skottning i morgon Charlotte?"
-"Såklart! Inga problem! Jag behöver ju pengarna!"

Jag hatade den Charlotte som svarade sådär dumt istället för "Skulle inte tro det va! Låt mig va!"
Jag ÄR ingen morgonmänniska. Jag försöker att bli bättre, men eftersom jag inte är någon snöälskare så lockade det inte det minsta att dra på sig två par strumpbyxor, arbetarbyxor och tjocka tröjor i stället för att ligga kvar i sängen som aldrig varit skönare.

Det var faktiskt inte så himla jobbigt att salta och få bort lite snö om jag ska vara helt ärlig och pengarna behöver jag ju faktiskt. Såååååån tur att jag inte festade igår, det hade ju aldrig funkat!
Mammas goda mat väntade på mig när jag kom hem och sen såg sängen väldigt inbjudande ut trots lakanet på sned och kuddarna någonstans under sängen. Minns inte senast jag sov så gott alltså!

Nu är jag pigg igen och gamla vanliga Charlotte som tackar ja till alla morgonjobb. Den där Charlotte som morronChalle hatar alltså. Niiiice!