Charlotte

Jag drar till mig störda människor. Hamnar alltid i de konstigaste situationer som man inte ens kan beklaga sig över eftersom ingen skulle förstå.
I gymnasiet åkte samme man buss till skolan med mig varje morgon. Jag märkte att han så gott som stirrade hela vägen men eftersom han var 30+ började jag alltid torka mig runt munnen eftersom det bara måste vara att jag har tandkräm eller matrester kvar. Men icke..
En morgon "råkade" han hamna brevid mig och då han viskade "jag får stånd när jag sitter här brevid dig" fattade jag att det inte var några matrester han stirrat på.
Men såna äckel finns det kanske på varje buss?

Två unga killar fick för sig att jag ville något på utestället för några veckor sedan. Det hindrade inte dem när jag sa nej, inte heller när jag skrek "Nej!".
Dem gav sig på fel tjej, jag kan ta bra vara på mig själv..
Men såna äckel finns det kanske på varje uteställe?

En äcklig gubbe fick för sig att jag skulle vilja kyssas när jag städade en trappa idag. Först trodde jag att han ville kyssa mig på kinden för att visa att jag typ.. är duktig på att städa?!! (är jag sjukt blåögd eller??) men då han började ta på mig och sa "kyss på munnen" fattade jag att det inte var min städning han ville berömma.
Men såna äckel finns kanske i varje trappa?

Oavsett vilket så är det inte alltid bra att vara trevlig. Det är inte alltid bra att le åt folk på bussen, att dansa glatt på utestället eller att snacka trevligt med hyresgäster.
Kanske skulle man vara sparsam med det där som jag klagade över i mitt inlägg igår. Det kanske är jag som gör fel, man ska kanske vara otrevlig istället.

Med tanke på att jag bara drar till mig psykopater och egentligen aldrig vunnit någonting på att vara trevlig skulle jag kanske lägga av igen. Lägga leenden på hyllan och plocka fram förbannade, irriterade, sura, ledsna och fruktansvärda Charlotte som finns där långt inne i vrårna någonstans.
För jag börjar bli riktigt less på äckel!