Charlotte

Mitt hjärta vill fångas av:

- En som inte messar fem minuter efter vårt möte för att meddela att han saknar mig. Det gör han inte, det är endast bullshit som ska få mig att le, få mig att känna fjärilarna i magen och skriva tillbaka att jag saknar honom också. Jag skriver inte att jag saknar honom, jag skriver ingenting och raderar meddelandet.

- En som aldrig någonsin skulle få för sig att toffla för min skull. Som aldrig skulle bryta sina planer med polarna för att kolla film med mig. En som aldrig skulle hindra mig från att dra ut och festa. En som inte skulle ringa en gång i kvarten för att höra att allt är okej (och för att kolla så jag inte hånglar med någon annan).

- En som ringer då jag som minst anar det och som undviker att ringa mig på fyllan. (Fyllesamtal innebär massa sanning som kommer förnekas för evigt i nyktert tillstånd)

- En som kallar mig tjockis oftare än gumman, prinsessan eller gulligull. Såna smeknamn kan jag vara utan, blir nästan illamående.. på riktigt. Dessutom tar jag hellre korv med bröd från kiosken än fin, krystad middag på restaurang. Allt som setts på film vill jag inte ha! Det blir inte äkta, inte lika bra.

- En som hämtar mig en fredagskväll för att återlämna mig på söndagen efter världens bästa helg på platser jag aldrig skådat.

- En som skulle få för sig att skriva ett brev då och då. Inte mejl, inte sms, ett riktigt brev med posten med handskrivna ord om allt och ingenting.

- En som pussar mig på pannan för att jag sagt något dumt. Eller på kinden för att jag pratar skumt med djur.