Rejäl utmaning

fallfall

I morse när jag vaknade var jag tvungen att tänka efter en eller två gånger om jag drömt eller ej. Men nej då, jag ska alltså jobba på det där caféet. Jag är lite förvånad själv.. eller... riktigt förvånad över att jag gett mig in på det här med tanke på att jag alltid fruktat servering i alla former.
Kanske har jag nått ett sådant stadie där jag vill utmana mig själv litegrann, se vad jag klarar av. Eller så är jag bara så fruktansvärt desperat efter jobb nu så att jag tar vad jag får. Oavsett vad det är så ska det bli otroligt skoj att testa.

Det värsta är att jag inte äger ett par svarta byxor. Ni vet sådana där fina byxor som alla servitriser har?! Det har aldrig varit min grej och nu måste jag hitta sådana på två dagar. Såna byxor jag inte hittat på 19 år liksom.. herrejisses. Redan där har jag en rejäl utmaning att ta tag i.

Sen det där med svarta skor. Otroligt nog äger jag bara ett par svarta och det är Converse. Känns inte riktigt rätt med finbyxor och punkskor...

Sen jag i uppsatt hår, det sker väldigt sällan men nu måste jag..

Shit, det här yrket är än så länge ingenting för mig...

Men det känns ändå sååå bra!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback